Hej!

Nu är det dags för semester. Jag är tillbaka på jobbet 4/8.

Ha en bra sommar!

Tomas

Hej!

I morgon är det midsommar. Vi får hoppas att vi slipper det sedvanliga regnet på midsommar.

Inför nästa läsår planerar vi som bäst på att starta en s.k. målskola. Denna skall vara riktad mot ett fåtal elever som behöver få stöd i sin sociala och beteendemässiga utveckling. Här kommer dessa tankar:

”Målskola”

Syfte: att eleven ”lyfts ut” från ordinarie gymnasieprogram för att under en viss tid, tex. 5 veckor, få möjlighet att arbeta med sig själv. Uppskattat behov ca 10 elever/läsår.

Mål: att eleven efter denna tid återgår till sin gymnasieskola med utökad kunskap om sig själv, ett mål med sina studier samt en stödplanering från skolans sida.

Innehåll:
ART – lära eleven hantera sitt humör och få ökad självkännedom. Eleven går igenom hela ART-kursen under tiden på ”målskolan”. Denna tar normalt 10 veckor med två tillfällen/vecka så kursen kan ev. intensifieras eller fortsätta efter tiden på ”målskolan”.

Kontaktperson (KP) – blir den viktigaste personen för eleven under tiden på ”målskolan”. KP fungerar som stöd för eleven i allt arbete. KP jobbar med eleven i motivationshöjande insatser, värderingsfrågor, stöd på fritiden och i skolarbetet. KP skapar rutiner tillsammans med eleven och arbetar nära eleven, skolan, hemmet och föräldrarna. KP startar med att tillsammans med eleven skapa en målformulering och en individuell planering för elevens tid på ”målskolan”. Sysselsättning viktigt för eleven. KP dokumenterar elevens tid på ”målskolan” och eleven kan tex. föra loggbok varje dag.

Samarbetspartners:
Elevens mentor – planerar hemstudier under elevens tid på ”målskolan”. Dessa planeras tillsammans med elev och KP och följs upp kontinuerligt, tex. 1 gång/vecka.

Idrottsföreningar – här kan eleven få fysisk träning samt positiva förebilder. Träningstiden kan med fördel schemaläggas och KP är med och stöttar, motiverar och följer upp.

Arbetsgivare – ev. praktikplats för de elever som är motiverade och önskar att få prova på arbetslivet, både inom privat och kommunal regi. Även studiebesök på företag ska kunna arrangeras för att ge eleven en utökad kunskap om vissa yrken som är av intresse.

Andra samarbetspartners kan vid behov vara:
Ung ART i Malmö, Unga Kris, Ungdomsgruppen, Ungdomshuset Nova, BUP, kurator, SYV, skolsköterska

Samarbetet skola-”målskola”:
Överlämning från nuvarande gymnasieskola till ”målskolan”. Detta ska ha föregåtts av ett eller flera möte (ex. EVK) med elev, förälder samt skolpersonal. Dokumenterad överlämning från skolan vad som är gjort och vad eleven behöver för att fungera i skolan.
Kontinuerliga möten, ex. efter halva tiden och sedan ett när eleven ska tillbaka till sin gymnasieskola igen. Skolan förbereder sig att ta emot eleven, ”målskola” och skola har ett överlämnandemöte med en fastställd planering/åtgärdsprogram för elevens fortsatta studier. KP ska kunna finnas kvar som stödperson för eleven även efteråt.

Målskola – organisationsplan:
Max 10 elever, med fördel ett löpande intag med 1-3 elever igång samtidigt. En heltidstjänst som kontaktperson. En mindre lokal i Landskrona med ”hemmiljö”, ex kök för frukost, gemensamt tillagade måltider mm. Möjlighet att studera och bedriva skolarbete.

Landskrona kommun har förklarat sig beredda att stötta detta ekonomiskt under ett första projektår.

Ha en bra helg!
Tomas

Hej!

Skönt att vara åter på jobb. Dags att åter börja skriva veckobrev.
I dag firade vi studentavslutning i alla våra tre medlemskommuner. För första gången i Kävlinge. Frans Möllergymnasiet skrev Kävlinge-historia med ett fin studentfirande. Vi skall vara stolta över våra välorganiserade studentavslutningar i Landskrona, Kävlinge och Svalöv. Detta skapar god marknadsföring!

Omvalet till årskurs 1 gav oss mycket bra resultat. 45 ytterligare första handssökande elever. Vi ökar nu intagningsorganisationen med 60 platser. Bra. Största ökningarna är OP, HR och Te. Energiprogrammet med lärlingsinriktning är nytt och har 8 första handssökande. En jättebra start!

Ha en fin helg trots lite sämre väder!

Tomas

Hej! Dags för omvalet inför gymnasiet! Här är några rader till vår personal denna vecka.

Vår syn på eleverna

Vi kan inte nog påminna oss själva om vår
syn på eleverna som går på våra skolor.
Att vi betraktar dem som unga vuxna och
har respekt för varje individs personlighet,
drömmar och förmåga. Med det följer att
elevernas frågor är viktigare än svaren.
Om vi inte lyssnar blir det svårt att förstå
vilka behov och förutsättningar den enskilde
eleven har för att lyckas med sina år hos oss.

Du är en viktig back up
för våra Elevambassadörer

I årets omvalskampanj får våra Elevambassadörer en hel del utrymme. Vi skojar ju lite med
oss skolpersonal och menar att lärare inte kan allt. Det gäller naturligtvis kunskapen om hur
det är att vara elev på skolorna; det är trots allt bara de nuvarande eleverna som kan svara på
det. I övrigt har ju våra lärare fått mycket fina betyg av eleverna, vilket alla ska vara stolta
över. Nu inför omvalet hoppas vi att många kommer till våra informationskvällar. Några
kanske vill träffa Elevambassadörerna, andra bara titta på skolorna och några träffa lärarna.
Hoppas att ni är beredda med svar och stöttar våra ambassadörer så gott det går.

Informationskvällar
Här ser du vilka tider som gäller för informationskvällarna.
Pricka in i almanackan.

21/4 18.00 Svalöfs gymnasium
23/4 18.00 Selma Lagerlöf-,
Justus Tranchell-,
Enoch Thulin-,
Allvar Gullstrandoch
Idrottsgymnasiet
24/4 18.00 Frans Möllergymnasiet

Hälsningar Tomas

Hej!

Hösten 2009 startar vi motorsportsutbildning på Ring Knutstorp. Detta är nu beslutat av förbundets direktion. Utbildningen är en tre-årig gymnasieutbildning som följer fordonsprogrammet. Inriktningen på Ring Knutstorp innehåller också kurser som gör eleven kompetent att arbeta som tävlingstekniker inom motorsporten.
Utbildningen är en del av Svalöfs gymnasium, men sker till stor del i egna lokaler på Ring Knutstorp, som ligger i närheten av Svalöfs gymnasium.
Skolan erbjuder också internatboende under skolveckan.
Utbildningen innehåller minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU). En del elever kommer kunna göra denna på olika racingteam i Sverige och i övriga Europa. Andra elever kommer kunna göra sin APU som fordonsmekaniker på företag nära hemorten eller på andra platser i Sverige.
Efter avslutad utbildning kan eleven få anställning som tävlingstekniker i något motorsportteam i Sverige eller i Europa. Med den höga kompetens eleven får via denna utbildning kommer du också kunna få arbete som kvalificerad fordonsmekaniker. Utbildningen ger eleven även möjlighet att studera vidare på högskola eller universitet.
I utbildningen kommer eleven även få kunskaper inom bl.a. detta:

· Svetsteknik
· Skärande bearbetning i svarv, tillverkning av delar
· Elektronik
· Data mappning av motorer
· Grundläggande fordonsteknik i en tävlingsbil
· Motorlära
· Chassikomponenter
· Väghållning
· Mental träning
· Fysisk träning
· Stresstålighet
· Uppbyggnad av tävlingsbil från grunden
· Växellådans uppbyggnad
· Körteknik på banan
· Säkerhet
· Licenstagning

Ha en fortsatt bra helg!
Tomas

Hej!

Med vårsolen skinande skrivs detta veckobrev. Veckan har kretsat kring gymnasieutredningen ledd av Anita Ferm. Här nedan kommer lite klipp ur pressmeddelandet.
En hel del förändringar vad gäller programmen föreslås. En del program slås samman. En del program som t.ex. barn-och fritid försvinner och återuppstår som ett nytt ”Ledarskap och friskvård”. Lärlingsutbildning blir inte ett tredje spår utan ett alternativ till skolförlagd yrkesutbildning.
Specialutformade program, lokala inriktningar och lokala kurser försvinner. Men kan skapas som regionala alternativ med Skolverkets godkännande. Detta kommer klara t.ex. regionala idrottsgymnasier.
Individuella programmet försvinner men ersätts av ett individuellt alternativ inom gymnasieskolan. IVIK kvarstår. Nyhet är ett tionde grundskoleår. Borde vara ett rimligt uppdrag för gymnasieförbundet, som ju idag gör bra resultat inom ramen för IV i Landskrona och Svalöv.
Behörigheten för tillträde till gymnasieskolan skärps, men på gymnasieskolan sänks kraven vad gäller nuvarande kärnämnen på yrkesprogram. Samtidigt skall alla elever kunna om de vill läsa in generell högskolebehörighet. Dessutom kräver många branscher detta också för anställning eller yrkesbevis.
Förslaget skall nu på remiss. Beslut i riksdagen hösten 09. Första kullen startar 11. Däremellan är det val… Denna gång vill vi att det blir en bred politisk överenskommelse så att vi inte riskerar hamna i samma läge som Gy 07. En stor utmaning för rikspolitikerna m.a.o.

Ha en bra helg!
Tomas

UTDRAG UR PRESSMEDDELANDE

Yrkesprogram
Programmet för Bygg- och Anläggningsteknik
Programmet för Djurhållning och Naturbruk
Programmet för El- och Energiteknik
Programmet för Flygteknik
Programmet för Fordon och Transporter
Programmet för Handel och Administrativ service
Programmet för Hantverk
Programmet för Hotell och Turism
Programmet för Industriell teknik
Programmet för Ledarskap och Friskvård
Programmet för Restaurang och Livsmedel
Programmet för Sjöfartsteknik
Programmet för VVS-, Klimat- och Fastighetsteknik
Programmet för Vård och Omsorg

En yrkesutbildning i gymnasieskolan kan ges antingen som skolförlagd eller som lärlingsutbildning. För skolförlagd yrkesutbildning gäller att det är obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. Jag föreslår att den dispens som finns i dag med skolförlagd arbetsplatsförlagd utbildning (APU) tas bort. Detta innebär att om en gymnasieskola inte kan erbjuda APL så kan inte heller programmet bedrivas.

Jag föreslår att det inrättas fem nationella högskoleförberedande program. De ger alla en bättre föreberedelse för högskolestudier än dagens program. De är:

Högskoleförberedande program
Programmet för Ekonomi
Programmet för Estetik och Humaniora
Programmet för Samhällsvetenskap och Media
Programmet för Naturvetenskap
Programmet för Teknik

Jag föreslår att det ska finnas åtta gymnasiegemensamma ämnen i alla program. De kan variera i omfattning och innehåll. Mot denna bakgrund anser jag att begreppet kärnämne ska utgå och ersättas med gymnasiegemensamma ämnen. De är:
- svenska/svenska som andraspråk
- engelska
- matematik
- historia
- religionskunskap
- samhällskunskap
- naturkunskap
- idrott och hälsa
Alla program innehåller ett individuellt val för eleven (200 poäng mot dagens 300 poäng). Utrymmet disponeras fritt av eleven men vissa kurser ska alltid erbjudas eleven. De är:
- Idrott och hälsa 2
- En estetisk kurs
- Engelska 2 och Svenska/Svenska som andraspråk 2 respektive 3 för att uppnå grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Lärlingsutbildning
Den lärlingsutbildning jag föreslår är en alternativ väg till yrkesexamen. Det gäller samma behörighetsregler och examenskrav för lärlingsutbildning som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen omfattar också 2 500 poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. För lärlingsutbildning gäller samma gymnasiegemensamma ämnen och samma krav på examensuppgift. Uppläggningen styrs av en nationell utbildningsplan och det ska finnas en lokal utbildningsplan som är framtagen i samarbete med lokala avnämare. Lärlingar ska ha en utbildad handledare på arbetsplatsen och yrkesläraren på skolan har ansvaret för att målen för utbildningen uppfylls och följs upp. En elev som går lärlingsutbildning kan vara anställd och ett avtal ska reglera ansvaret mellan arbetsplatsen och skolan, för eleven ska det finnas ett utbildningskontrakt.
Alla program innehåller ett individuellt val för eleven (200 poäng mot dagens 300 poäng). Utrymmet disponeras fritt av eleven men vissa kurser ska alltid erbjudas eleven. De är:
- Idrott och hälsa 2
- En estetisk kurs
- Engelska 2 och Svenska/Svenska som andraspråk 2 respektive 3 för att uppnå grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Lärlingsutbildning
Den lärlingsutbildning jag föreslår är en alternativ väg till yrkesexamen. Det gäller samma behörighetsregler och examenskrav för lärlingsutbildning som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen omfattar också 2 500 poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. För lärlingsutbildning gäller samma gymnasiegemensamma ämnen och samma krav på examensuppgift. Uppläggningen styrs av en nationell utbildningsplan och det ska finnas en lokal utbildningsplan som är framtagen i samarbete med lokala avnämare. Lärlingar ska ha en utbildad handledare på arbetsplatsen och yrkesläraren på skolan har ansvaret för att målen för utbildningen uppfylls och följs upp. En elev som går lärlingsutbildning kan vara anställd och ett avtal ska reglera ansvaret mellan arbetsplatsen och skolan, för eleven ska det finnas ett utbildningskontrakt.

Behörighetsfrågor
För att vara behörig till ett högskoleförberedande program föreslår jag att det ska krävas godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan. Bland dessa inkluderas godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. För Programmen för Naturvetenskap respektive Teknik krävs dessutom godkänt i biologi, fysik och kemi. För Programmen för Ekonomi, Estetik och Humaniora respektive Samhällsvetenskap och Media krävs godkänt i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.

För att vara behörig till yrkesprogram föreslår jag att det ska krävas godkända betyg i minst åtta ämnen från grundskolan, däribland svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Jag föreslår också att det ska införas en dispens i vissa fall från behörighetskraven. En elev med särskilda skäl kan antas till nationellt program även om denne saknar godkänt betyg i engelska. Som villkor gäller att eleven bedöms kunna klara utbildningen på programmet. Om eleven antas med stöd av dispensen ska denne garanteras särskilt stöd.

Ny utformning av individuella lösningar för elever
Dagens individuella program innehåller en hög andel elever som är behöriga att gå ett nationellt program. Samtidigt finns där elever som behöver långtgående individuella stödinsatser som innehåller både utbildning och andra åtgärder. Individuella programmen i dag behöver en annan utformning som bättre kan tillgodose de skiftande behov eleverna har. Därför föreslår jag att nuvarande individuella program ersätts av:
- Ett preparandår
- Ett individuellt alternativ
- En programintroduktion

Obehöriga elever som bedöms kunna bli behöriga till gymnasieskolan inom högst ett år erbjuds ett preparandår. Ansvaret ligger inom grundskolan.

Obehöriga elever som bedöms behöva mer insatser erbjuds Individuella Alternativ som kan innehålla både utbildningsinsatser, praktik, vägledning och andra insatser som eleven behöver för sin utveckling. Behöriga elever som har särskilda behov kan också erbjudas Individuella Alternativ.

För elever som nyligen kommit till Sverige i gymnasieåldern eller sent i grundskoleåldern erbjuds en Programintroduktion. Elevernas kunskaper testas och valideras samtidigt som de erbjuds intensivutbildning i svenska. Därefter erbjuds eleverna ett nationellt program, ett Individuellt Alternativ eller utbildning inom gymnasial vuxenutbildning.

Hej! I dag skiner solen. Skönt att våren är på gång! I veckan får vi besked om vår ansökan på lärlingsplatser. Totalt 51 har vi sökt. I riket som helhet har 5500 platser sökts. 4000 är tillgängliga. Omvalsperiod närmar sig. Här nedan kommer den text som vi nu i annonser med bilder på våra elevambassadörer marknadsför.

Ha en bra fortsatt helg!
Tomas

Man kan lugnt säga att studentsångens ”…och den ljusnande
framtid är vår” stämmer bra nu mera. Tack vare allt fler specialinriktade
program har möjligheterna ökat att hitta just ”sitt”
program och den egna vägen mot en ljus framtid. Med det vill
vi också säga att det är viktigt att den som står inför valet 09 tar
sig tid och undersöker de olika programmen och skolorna, och
– kanske till och med – frågar någon som vet.

Unga vuxna
Vi på Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund har sju
gymnasieskolor. Gemensamt för alla är en arbetsmetod som vi
arbetat fram under en rad år. Det viktigaste i den är vår syn på
eleverna som människor. Vi betraktar dem som unga vuxna.
Med det följer respekt för varje individs personlighet, drömmar
och förmåga. Det i sin tur innebär att varje elev har en grupp
lärare som följer dem under de tre åren. Det skapar trygghet
och kontinuitet i utvecklingen.

Frågor är viktigare än svar
Vi är också av den åsikten att frågorna är viktigare än svaren. Det
betyder att vi har blivit duktiga på att lyssna på eleverna. Inte bara
när det gäller faktiska kunskaper, utan personliga reflektioner,
tankar och funderingar om livet både i och utanför skolan.
www.dittskolval.nu/08

Fråga din Elevambassadör
Det är viktigt att ställa frågor. Men det är inte vi lärare som går i
skolan. Det är eleverna. På bilden ser du Filip och Sabina. Filip går
på Idrottsgymnasiet och Sabina går Barn- och Fritidsprogrammet
på Frans Möllergymnasiet. De är två av de 20 elever som vi har
utnämnt till Elevambassadörer. Det är ett förtroendeuppdrag
och ambassadörerna (en för varje skola och program) är din förlängda
arm in i gymnasieskolan. Du är välkommen att maila och
fråga dem om vad som helst om skolorna och programmen.
Det är trots allt elever som går nu som bäst vet hur allt fungerar.

Öppet hus
Du kan också träffa Filip och Sabina och våra andra ambassadörer
på skolornas informationskvällar inför omvalet till gymnasiet.
21/4 18.00 Svalöfs gymnasium
23/4 18.00 Selma Lagerlöf-, Justus Tranchell-,
Allvar Gullstrand-, Enoch Thulinoch
Idrottsgymnasiet
24/4 18.00 Frans Möllergymnasiet
Du är också välkommen att ringa och boka ett personligt besök,
0418– 47 03 00.

Hej!

Efter påsk är det dags att diskutera ny jämställdhetsplan inom gymnasieförbundet. Här kommer förslaget.

Ha en fortsatt bra påsk!

Tomas

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008

0 Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan

Sedan 2004 har gymnasieförbundet en jämställdhetspolicy. Policyn anger både övergripande målsättningar, vad som anses viktigt, hur arbetet är organiserat och vem som ansvarar för vad i jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsplanen för 2008 är förteckning över målsättningar och de konkreta åtgärder gymnasieförbundet tänker vidta på kort och lång sikt. Bakgrunden till de konkreta åtgärderna är det kartläggningsarbete som skett under 2007. Kartläggning sker genom enkäter, arbete i lokala och centrala samverkans-grupper, utvecklingssamtal samt observationer och händelser i vardagen.

1. Den övergripande jämställdhetsplanen kontra skolornas

Gymnasieförbundets jämställdhetsplan för 2008 är ett övergripande och sammanfattande dokument som till största delen hämtar sitt innehåll från förbundets sju skolors respektive erfarenheter och långsiktiga jämställdhetsmål. De skolvisa jämställdhetsplanerna är respektive skolas styrdokument i jämställdhetsarbetet under 2007. Utvärdering av dessa skall ingå som en del i kvalitetsredovisningen vad gäller personalfrågor för 2008.

Den övergripande jämställdhetsplanen skall ange huvuddragen i jämställd-hetsarbetet på förbundsnivå 2008. Planen skall utöver skolornas åtgärder och mål även ange förbundsmål och åtgärder som inte behöver återfinnas i någon enskild skolas plan. Planen skall kunna utvärderas övergripande t ex med hjälp av kvalitetsredovisning och enkäter.

2 Uppföljning av konkreta åtgärder från 2007

2.1 Arbetsförhållanden

En viktig målsättning och förutsättning för jämställdhetsarbetet är att förbundets arbetsplatser har en jämn könsfördelning. Forskning och erfarenheter visar att arbetsplatser som ligger inom könsmässig fördelning om 60/40 är de som fungerar bäst och då inte enbart ur jämställdhetsaspekt. En del av förbundets yrkeskategorier är enkönade. Exempel på detta är skolsköterskor, assistenter (kvinnor) och vaktmästare (män).

Åtgärd 2007; Vid rekrytering särskilt uppmana underrepresenterat kön att söka och se underrepresenterat kön – vid likvärdiga kvalifikationer - som en merit i sig.
Åtgärd 2007; Vid eventuella omorganisationer i förbundet tillse att könsfördelningen håller sig inom 60/40

Uppföljning: Vid extern rekrytering har inte någon uppmaning om att underrepresenterat kön skall söka förekommit i annonserna. Alla förbundets arbetsplatser är dock väldigt medvetna om att arbetsplatser inom förhållandet 60/40 är att föredra. Denna medvetenhet är en viktig del av urvalsprocessen. Inga omorganisationer har skett under 2006.

2.2 Förvärvsarbete och föräldraskap

Gymnasieförbundet ser positivt på förvärvsarbete och föräldraskap. Att vara förälder berikar varje människa och ökar förståelse för vad det innebär att vara barn och ungdom i dagens samhälle. Detta kan bidra till att öka kompetensen för att arbeta i gymnasieskolan.

Åtgärd 2007; Organisera arbetet så att ensamansvar i så stor utsträckning som möjligt ersätts av ett mer gemensamt ansvar inom ramen för arbetslag.
Åtgärd 2007; Undersöka möjligheten att bemanna arbetslagen så att svårigheter av ovannämnda karaktär minskar.
Åtgärd 2007; Bevaka så att inte föräldraledighet i sig blir hämmande för löneutveckling och yrkeskarriär

Uppföljning: Samtliga skolor anger att man organiserat arbetet på så sätt att man kan täcka upp för varandra i arbetslaget. Mycket av makten över hur-och-när-frågorna har överlåtits från skolledning till arbetslagen. Man har också till stor del gått enskilda medarbetare till mötes genom anpassning av arbetet och/eller arbetstiden så länge det inte påverkar elevers situation negativt. Alla har också en medvetenhet om småbarnsföräldrars situation så att föräldraledighet inte blir hämmande för varken löne- eller karriärutveckling. Flera av våra chefer är dessutom själva småbarnsföräldrar vilket ytterligare ökar insikten i frågan.

2.3 Sexuella trakasserier

Gymnasieförbundet ser allvarligt på alla kränkningar och följaktligen även på sexuella trakasserier. Det är fullständigt oacceptabelt att en organisation som arbetar med värdegrundsfrågor och ungdomar, har medarbetare som upplever trakasserier av sexuell art.

Det är viktigt att uppmärksamma jargong och subkulturer som kan ha utvecklats under lång tid och som t ex av nyanställda kan uppfattas som kränkande trots att det inte varit avsikten.

Åtgärd 2007; Diskutera och på andra sätt uppmärksamma frågan och på så sätt tydliggöra förbundets synsätt samt därmed skapa tillit. Detta bör leda till att man i ökad omfattning vågar/vill anmäla upplevda sexuella trakasserier.

Uppföljning: I 2007 års medarbetarenkät har tio medarbetare (3,6 %) angivit att de blivit utsatta för sexuella trakasserier (2006 var det tre stycken/2 %). På frågan om man blivit sämre behandlad p g a sin könstillhörighet svarade 18 stycken/6,4 % ”ja” (2006 var motsvarande siffra elva stycken/7 %). Varken 2007 eller 2006 har någon anmält trakasserier eller dålig behandling till chef eller företagshälsovård.

Man kan konstatera att trots denna fråga uppmärksammats på flera skolor och i samband med värdegrundsarbetet diskuterats på samtliga skolor, är förekomsten den samma eller t o m något högre än tidigare. Det faktum att ingen gjort någon anmälan innebär att vi inte lyckats skapa den tillit som krävs för detta. En anmälan är en förutsättning för att vi skall kunna agera.

2.4 Intern rekrytering och kompetensutveckling

Inom förbundet är det självklart att det inte skall finnas könsbundna skillnader vid intern rekrytering och kompetensutveckling.

Åtgärd 2007; På skolnivå bevaka hur medel för kompetensutveckling används ur ett könsperspektiv.
Åtgärd 2007; Aktivt uppmana underrepresenterat kön söka internt och aktivt motivera vid befordran.

Uppföljning: Även i denna fråga finns en stor medvetenhet. Alla skolor anger att man inte upplever några skillnader eller fått indikation från någon medarbetare att så skulle vara fallet. Vid befordran under 2007 (biträdande rektor samt arbetslagsledare) har könsfördelningen varit inom 60/40, till kvinnornas fördel.

2.5 Extern rekrytering

Vid extern rekrytering har man möjlighet att komma till rätta med könsmässiga skevheter. Könsaspekten får dock aldrig ta över de rent sakliga förutsättningarna för ett arbete. Ibland kan dock en viss könstillhörighet vara en kompetensfaktor. Det är viktigt att man i rekryteringsprocessen får en allsidig bedömning av de sökande t ex genom att alltid kalla såväl kvinnor som män till intervju eller att de som deltar i rekryteringen består av både män och kvinnor.

Åtgärd 2007; Vid rekrytering till skola eller yrkeskategori med sned könsfördelning alltid inkluderar texten ”…vid arbetsplatsen arbetar idag övervägande män/kvinnor. Vi strävar efter en så jämn könsfördelning som möjligt varför vi i första hand ser manliga/kvinnliga sökande”.

Uppföljning: Det har, så länge jämställdhetsplanen funnits, alltid varit två av våra skolor som har en könsfördelning utanför 60/40-intervallet, d v s det intervall som allmänt anses ge förutsättningar för en jämställd och sund arbetsplats. Tidigare var det Enoch Thulingymnasiet (manlig dominans) och Selma Lagerlöfgymnasiet (kvinnlig dominans) som låg utanför intervallet. För Enoch Thulingymnasiet har detta ändrats och man har numera i stort sett 50/50-fördelning. Numera är det Elise Malmrosgymnasiet som ligger utanför med 76 % kvinnlig dominans. För Selma Lagerlöfgymnasiet (BF, OP och HR) är fortfarande en obalans där drygt åtta av tio medarbetare är kvinnor, vilket är en ökning. Det har visat sig svårt att få män att söka till traditionellt kvinnligt dominerade yrken och tvärtom. Det är oftast så att det helt eller nästan helt saknas behöriga eller personer med tillräcklig kompetens inom de enkönade yrkena. Inom detta område kan vi bli ännu tydligare då vi rekryterar.

2.6 Lön och kön

Inom gymnasieförbundet är det så, liksom i samhället i övrigt, att traditionellt kvinnliga yrken i genomsnitt har lägre löneläge än motsvarande traditionellt manliga. I detta fall är det svårt att som liten arbetsgivare agera isolerat. Vi har dock ett ansvar att, vid rekrytering och löneöversyn, bevaka så att skillnaderna inte ökar utan snarare minskar.

Åtgärd 2007; Årligen följa förbundets lönestruktur med avseende på kön och, då det är påkallat, agera för att få en förändring till stånd.

Uppföljning:

Kategori Medellön kvinnor 2007 Medellön män 2007 Medellön sammanl. 2007 Medellön kvinnor 2006 Medellön män 2006 Medellön sammanl. 2006
Lärare 26 407 26 539 26 466 25 368 26 088 25 670
Skolledare 36 158 39 080 37 486 36 825 38 050 37 373
Skolomsorgspers* 24 454 27 863 24 813 24 103 25 894 24 525
Elev-/frittidsass 19 322 19 111 19 223 19 766 18 622 19 142
Vaktm./städ 17 125 18 762 17 502 17 207 20 469 18 095
Jordbrukspers 19 240 21 267 20 085 18 762 20 557 19 578
Adm. och övr** 24 700 30 867 27 013 23 800 28 622 25 536
TOTALT 24 654 26 415 25 358 24 438 25 813 24 985
Ökn 2005 – 06 + 0,88 % + 2,33 % + 1,49 %
Andel 93,33 % 100 % 94,67 % 100 %
* Skolsköterskor, kuratorer, psykolog och SYV ** Adm. personal samt de som inte ingår i grupp ovan

Mellan 2007 och 2006 har ingen drastiskt skett i lönerelationerna mellan män och kvinnor. Den förändring som skett har dock gått åt fel håll d v s skillnaden mellan mäns och kvinnors löner har ökat något. En bidragande orsak till detta är att den kvinnodominerade gruppen inom Kommunals avtalsområde inte (enligt avtal) fick någon nominell löneökning 2007 utan endast två stycken icke-nivåhöjande utbetalningar. Löneökningstidpunkt för denna grupp är 2008-01-01. Det mer noggranna arbete med lönekartläggning i enlighet med Jämställdhets-lagen som skall göras under 2008 kan förhoppningsvis ge besked om de löneskillnader som finns p g a kön, är osakliga eller ej.

3 Övriga erfarenheter och åtgärder 2007

Det har även under 2007 varit ett omfattande arbete kring värdegrundsfrågor och frågor kring flickor och pojkar. Dessa aktiviteter har fortsatt stärkt medvetenheten kring jämställdheten i gymnasieförbundet som arbetsplats.

4 Sammanfattning

I det stora hela kan man konstatera att gymnasieförbundet upplevs och upplever sig själv som en jämställd arbetsplats. Det finns på de olika arbetsplatserna flera goda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor. Även under 2007 har värderings- och genusfrågor varit väldigt aktuella och det har arbetsplatsens jämställdhet ”åkt snålskjuts” på. Att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar något är besvärande men huruvida de är osakliga eller ej återstår att se. Det finns således saker att förbättra och saker att bevaka så att utvecklingen inte går åt ”fel” håll.

5 Jämställdhetsplan 2008

Arbetsförhållanden

Långsiktiga mål

Skapa en god fysisk, psykisk och organisatorisk arbetsmiljö som är anpassad för både kvinnor och män.

Kortsiktiga mål

Som kartläggningen 2007 visat är den allmänna bilden att vi idag kan erbjuda en god arbetsmiljö anpassad både till kvinnor och män. Målet är att bibehålla detta.

Åtgärder

Bevaka – t ex i medarbetarenkäten och i medarbetarsamtalen – så att inte utvecklingen går tillbaka.

Förvärvarbete och föräldraskap

Långsiktiga mål

Skapa arbetsförhållanden och en organisation som underlättar för både kvinnor och män att förena ett yrkesverksamt liv med föräldraskap.

Kortsiktiga mål

De långsiktiga målen upplevs som uppfyllda. Både män och kvinnor upplever att yrkes- och föräldrarollen går att förena på ett vettigt sätt i Gymnasieförbundet. Målet är att bibehålla det uppnådda.

Åtgärder

Bevaka så att möjligheterna finns kvar på alla arbetsplatser även framgent.

Sexuella trakasserier

Långsiktiga mål

Skapa och bibehålla en arbetsmiljö som är fri från alla former av kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.

Kortsiktiga mål

Under 2008 uppnå 0 antal upplevda sexuella trakasserier samt en halvering av upplevd sämre behandling p g a kön.

Åtgärder

Proaktivt arbeta med attityder och jargong på alla arbetslag/arbetsplatser men med särskilt fokus på de utanför könsfördelningen 60/40 eller på de arbetsplatser där det upplevs finnas dessa problem.

Intern rekrytering och kompetensutveckling

Långsiktiga mål

Skapa förutsättningar för en jämn fördelning av arbetsuppgifter, utbildnings- och kompetens/utvecklingsinsatser mellan män och kvinnor inom alla yrkes-kategorier.

Kortsiktiga mål

Målet är fortsätta på den inslagna vägen vid internrekrytering (befordran) och kompetensutveckling/utveckling som innebär en jämn fördelning i möjligheter och åtgärder mellan könen.

Åtgärder

Bevaka så att det inte på någon arbetsplats uppkommer ojämlikhet i frågan.
Extern rekrytering

Långsiktiga mål

Sträva efter en jämn könsfördelning inom alla yrkeskategorier utifrån respektive verksamhets krav och förutsättningar.

Kortsiktiga mål

Öka andelen – jämfört med 2007 – underrepresenterat kön för de yrken som ligger utanför 60/40-fördelningen samt att arbetsplatserna Selma Lagerlöf-gymnasiet och Elise Malmrosgymnasiet når upp till 60/40-fördelningen.

Åtgärder

Vid rekrytering aktivt uppmana underrepresenterat kön att söka samt – utan att göra avkall på kompetenskrav – ge förtur till anställning för underrepresenterat kön.

Löner

Långsiktiga mål

Lika lön för lika eller likvärdigt arbete oavsett kön.

Kortsiktiga mål

Att löneskillnaderna mellan män och kvinnor under 2008 fortsätter att minska inom begreppet ”likvärdigt arbete”.

Åtgärder

Bevakning av lönerelationer, på alla arbetsplatser, p g a kön med hjälp av statistik och befattnings-/lönevärderingssystem.

Sammanfattning:
Utvärderingen av 2007 års jämställdhetsplan visar på att Gymnasieförbundet är en i stora stycken jämställd arbetsplats men att det finns områden att arbeta vidare med. Erfarenheterna visar att det är på fyra områden vi skall koncentrera oss på; rekrytering, värdegrund, lönerelationer och sexuella trakasserier.

De i planen föreslagna åtgärder kommer att utvärderas i början av 2009.

Denna jämställdhetsplan är fastställd av direktionen 2008-xx-yy.

Hej!

Redan lov igen. I år är det kort mellan sport-och påsklov. Veckans brev handlar om gymnasieförbundets nya mångfaldsplan. Ett för förbundet väsentligt område.

Ha en fortsatt bra helg! Tomas

1. Bakgrund

Gymnasieförbundets verksamhetsområde inrymmer idag människor med olika etniskt ursprung. Denna etniska mångfald ökar och kommer att öka ytterligare.
Gymnasieförbundets huvudmän har antagit program och handlingsplaner för etnisk mångfald.
Gymnasieförbundet är dessutom, liksom andra arbetsgivare, enligt lag skyldig att dels motverka diskriminering på grund av etniskt ursprung och dels bedriva ett målinriktat arbete för att främja etnisk mångfald i arbetslivet.

2. Gymnasieförbundets policy

Alla som är verksamma i Gymnasieförbundet ska, oavsett etniskt ursprung och tillhörighet, tillförsäkras goda och likvärdiga arbetsvillkor.

För Gymnasieförbundet, där en grundbult i alla utbildningar är att skapa förståelse och tolerans för andra människor, är det självklart att bedriva ett aktivt och målinriktat mångfaldsarbete. Tre områden ska prioriteras i detta arbete: rekrytering, arbetsförhållanden och att förebygga och förhindra etniska trakasserier.

För Gymnasieförbundet är det självklart att aktivt motverka etnisk diskriminering.

3. Långsiktiga mål

Personalsammansättningen ska spegla befolkningens etniska sammansättning. Härigenom tillför vi ny och värdefull kompetens. Dessutom förutsätter rekryteringsbehovet de kommande åren att alla resurser, till vilka människor med annat etniskt ursprung i hög grad hör, tas tillvara på ett bättre sätt än idag.

Såväl elever som personal ska ha förståelse för och se möjligheterna i att arbeta tillsammans med människor med annat etniskt ursprung.

Nästa mångfaldsplan ska omfatta perioden 2008-2010.

4. Kortsiktiga mål

Gymnasieförbundet bedriver redan ett aktivt arbetsmiljöarbete. Arbetet med att genomföra aktiva åtgärder för etnisk mångfald ska organiseras på samma sätt.

All personal ska känna till innehållet i Gymnasieförbundets mångfaldsplan.

Etnisk diskriminering och etniska trakasserier får inte förekomma i vår organisation.

5. Handlingsplan

5.1 Rekrytering

1. När vi upprättar kravspecifikationer ska det etniska mångfaldsperspektivet beaktas, bl a genom att bedöma om uppställda befattningskrav är relevanta.
2. Vid annonseringar ska vi uppmuntra sökande av annat etniskt ursprung.

5.2 Arbetsförhållanden

1. Vi ska utbilda samtliga chefer/arbetsledare och fackliga företrädare, dels i aktivt mångfaldsarbete utifrån planen och dels om etnisk diskriminering.
2. Vi ska informera all personal och alla våra elever om vårt mångfaldsarbete.
3. Vi ska inventera våra arbetsförhållanden, vår arbetsmiljö etc inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet för att identifiera och åtgärda eventuella brister.
4. De introduktionsprogram som används ska ses över och kompletteras utifrån ett etniskt perspektiv.

4.3 Etniska trakasserier

Vi ska kartlägga förekomsten av eventuell etnisk diskriminering och trakasserier genom att komplettera den årliga personalenkäten med frågor om detta.
Vi ska upprätta en handlingsplan för att utreda och åtgärda trakasserier.

4.4 Övrigt

Vi ska årligen följa upp och utvärdera arbetet med den aktuella handlingsplanen. Redovisning ska göras i den centrala samverkansgruppen.
Vi ska informera externa samarbetspartners om vårt aktiva mångfaldsarbete.
Erforderliga resurser ska bedömas och medel avsättas för mångfaldsarbetet.

Hej!

Nu är det dags att söka lärarlyftet för hösten 2008. Här kommer information om gymnasieförbundets satsning på detta.

Ha en fortsatta bra helg!

Tomas

LÄRARLYFTET HÖSTEN 2008

Regeringen har ju tagit initiativ till det s.k. lärarlyftet. Detta innebär bl.a. en satsning på omfattande fortbildning av behöriga lärare med start 2007 och fram t.o.m 2010. Totalt skall 2,7 miljarder satsas på denna typ av fortbildning.
Skolverket har fått i uppdrag att administrera och utbetala statsbidrag samt att upphandla fortbildningen som skall stärka lärarnas kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Utgångspunkten för upphandlingen skall vara ämnesteori och ämnesdidatktik, skolhuvudmannens bedömning av fortbildningsbehovet samt att fortbildningen bedrivs av högskolor.
För lärare i gymnasieskolan kan fortbildningen antingen ske via Skolverkets upphandlade utbud (30 högskolepoäng – nya modellen motsvarar 20 i det gamla systemet) eller via högskolornas reguljära utbud 20-45 nya högskolepoäng.Skolverkets upphandlade kurser finns tillgängliga sedan slutet av februari. Fr.o.m 25 mars finns en komplett kurskatalog. Se deras hemsida.Utbildningen kan genomföras på lägre studietakt än heltid.

Gymnasieförbundet kommer preliminärt få statsbidrag för knappt 4 ytterligare behöriga lärare under hösten 2008. Detta är fyra personer som bedriver heltidsstudier. Kan alltså bli åtta på halvtidsfart.
Arbetsgivaren ersätter läraren med 80 procent av lön för tid i utbildning. Studier plus arbete får uppgå till högst heltid. Staten ersätter huvudmannen (gymnasieförbundet) med 70% av de 80% som lönemässigt skall utgå. Gymnasieförbundet finansierar 30% av den 80%-iga lönen samt betalar kurslitteraturen, som dock tillfaller skolan efter utbildningen. Om utbildningen avbryts utgår ej statsbidrag.
Mer information finns på [ http://www.skolverket.se/fortbildning ]www.skolverket.se/fortbildning

För 2008 kommer gymnasieförbundet prioritera didaktiska kurser i matematik som stärker elevernas måluppfyllelse, svenska som andra språk samt andra kurser som är tydligt kopplade till skolplanens måluppfyllelse och den egna skolans kvalitetsredovisning för 2007. Vad gäller det reguljära utbudet finns inga krav på ämneskoppling (nytt för 2008).
Intresserade lärare anmäler sig på egen hand till aktuell högskolekurs (www.studera.nu). Sista ansökningsdag reguljära kurser 15 april och Skolverkets 20 april. Samtidigt skriver läraren en ansökan om att få del av gymnasieförbundets lärarlyft (ingen särskild blankett). Från ansökan skall framgå kopplingen till ökad måluppfyllelse samt hur kursen kan komma den egna skolan och arbetslaget till del. Ansökan skall lämnas till rektor senast 4 april som yttrar sig över ansökan. Denna går sedan vidare till undertecknad för beslut senast 11 april.

Har du frågor hör av dig till undertecknad.

Landskrona den 9 mars 2008

Tomas Johansson
utbildningsdirektör